Eftersom hittarecept.se har problem med att många recept försvunnit , inte bara från min blogg, så kommer jag att reprisera några av de blogginlägg som tidigare hört till de mest klickade. Här kommer kåldolmarna.
När familjen för många, många år sedan fick celebert besök från en utvandrad släkting från USA lagade min lilla mamma Barbro ( oändligt saknad sedan tretton år tillbaka) två rätter: Dels helstekt fläskfilé, som minsann var finmat på den tiden, med gräddstuvade champignoner. Dels små fina kåldolmar med hemgjord lingonsylt.
Vad tror ni vår amerikanske vän föredrog? Kåldolmarna så klart!
Av alla våra svenska husmansrätter tillhör denna en av mina favoriter. Smakbrytningen mellan det salta innandömet och kålens mjuka sötma ger samma trygghetskänsla som när jag hör sportradions signatur. Dessutom är det en prisvärd anrättning. Vitkål är defintivit ingen lyxvara och köttfärsen väldigt dryg med sin blandning av kokt ris. Nyttig då? Ja visst, vitkål innehåller c- vitaminer ( 100 gram är lika med halva dagsbehovet) samt kalium, som sägs sänka blodtrycket och folacin, som ökar de röda blodkropparna.
Svensk och svensk föresten, påpekar vän av ordning. Dolmen kommer ju ursprungligen från mellanöstern, enligt obekräftade uppgifter introducerad i Sverige av Karl Xll. Som recept dyker kåldolmen för första gången upp i Cajsa Wargs kokbok från 1755. Men det finns ju massor av betydligt yngre inslag från främmande kök som numera räknas som svensk mat, så för mig är kåldolmar lika blågula som janssons frestelse.
Tyvärr har dock denna anrika anrättning en negativ sida: Den tar lite tid att göra. Eftersom vi lever i matstressens tidevarv är kåldolmar därför inget förstahandsval till middagen. Med de glutamatstinna substitut som färdigmatsindustrin erbjuder kan man också förstå att rätten ratas av många.
Eftersom ni vid det här laget insett mitt budskap är det bara att vika en höstlig söndagseftermiddag och njuta av att i lugn och ro ta sig an de olika momenten fram till en ljuvlig stund vid matbordet. Duka fint, tänd några ljus och skänk vår gamle krigarkung en varm tanke. Dolmarna som blir över fryser ni in till nästa gång.
Jag ratar sirapen och struntar i grädde i såsen/skyn. Dessutom är det enklare att tillaga dolmarna i ugn.
1 stort vitkålshuvud
300 gram nötfärs
2 dl kokt ris
salt och peppar
1 1/2 dl mjölk
Smör blandat med soja
Skär runt kålstocken så att bladen kan tas loss. Koka upp vatten i en stor kastrull, lägg i kålhuvudet med stocken uppåt. Lossa bladen efterhand , det behövs 12 - 14 blad ,och lägg dem på en handduk för att rinna av.Skär bort en del av den grova bladnerven.
Koka riset, blanda med köttfärsen, salta och peppar efter behag, och häll i mjölken. Det blir en ganska lös färs. Lägg en rågad matsked färs i varje blad, rulla ihop och lägg dolmarna med skarven neråt i en smord ugnssäker form. Pensla rikligt med smält smör uppblandat med lite soja. Stek i 225 grader mitt i ugnen, vänd dolmarna efter halva tiden. I min ugn tog det 40 minuter, men ingen ugn är den andra lik.
Ta vara på skyn som bildats. Späd med äkta buljong ( utan glutamat och artificiella tillsatser) och vatten. Koka några minuter och häll över dolmarna. Rårörda lingon är gott till, liksom pressgurka och mandelpotatis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar