De allra flesta av oss svenska turister i Frankrike kommer aldrig längre än till Paris eller Rivieran. Inget fel i det- få städer i världen kan mäta sig med den franska huvudstaden. Och vill man ha sol och strandliv på franska är pärlorna kring Nice oemotståndliga. Dessutom äter man sagolikt gott på båda ställena.
Det gör man däremot inte lika självklart om man fortsätter söderut utmed kusten mot den spanska gränsen, ursäkta alla stolta Languedoc-Roussillonbor. Råvarorna är suveräna (med undantag av nötkött). Men ibland blir lite för mycket gryta och röra för min smak och lite för lite tillit till råvarornas egen talan.
Självklart finns det undantag: Ostronen från Bassin de Thau med ett glas Pic Poul de Pinet, en bit gåslever, (gud sig förbarme), visserligen från Dordogne, med ett litet glas Sauterne, alternativt anklever från trakten, en enkel sallad med getost eller anchoïade i olivolja. Och så den ultimata lyxen i denna del av världen: äggröra med den svarta tryffeln Tuber melansporum som bara växer i södra Frankrike och norra Italien.
Därför blir det inte så många restaurangbesök - med tillgång till spis är det både billigare och roligare att själv botanisera och inspireras av det enorma utbudet av härliga grönsaker, frukter, ostar, färsk fisk, kycklingar och charkuterier. Och när det väl är dags att för en gångs skull äta ute, lägger jag hellre pengarna på ett säkert, icke tillkrånglat kort, som t ex Moules Marinières, i stället för en cassoulet, bönsoppa med kryddnejlikor och rimmat fläsk. Eller en enkel brochette på anka med frasiga pommes frites, som på brasseri L´ Arago i "storstaden" Perpignan.
Restaurangens specialitét sägs vara entrecôte. Men efter att ha segtuggat mig igenom ett antal s k franska entrecôter under åren har jag avstått till förmån för annat i den omfattande menyn. Den innehåller förutom flera varianter av det grillade köttspetten pålitliga pastarätter, som t ex gratinerad ravioli med fyllning av spenat och getost, tunna fina pizzor, fräscha sallader och ett stort urval av omeletter. Allt till hyfsade priser, bra lokala viner och trivsam sydfransk miljö nära den gamla stadskärnan.
Så i avvaktan på nästa gång, delar jag med mig av en ganska typisk och okomplicerad rätt från en landsända av Frankrike som inte direkt strösslats med stjärnor i Guide Michelin men vars kök sägs göra människan lycklig.
Omelette au fromage de chèvre
4 personer
150 g god getost
20 blad färsk mynta
6 ägg
1/2 tsk salt
1 msk smör
1 msk raps- eller solrosolja
Smula eller skär getosten i små bitar. Strimla myntabladen. Knäck äggen i en skål och blanda ner osten och myntan, samt salt. Rör inte för mycket.
Värm stekpannan och tillsätt i smör och olja. Häll i äggsmeten och stek den på medelvärme tills den stelnat. Vik den dubbel och ät den med en god baguette och en grönsallad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar