Välska bönor

                                Knubbiga rustika skidor, fyllda med lent godis.

Bondbönstider. Härliga tider. Denna mjälla, milda böna är en av mina verkliga smakfavoriter. Dessutom är den lättodlad, om man bara vårdar den med bra jord och tillräckligt med vatten.
I år blev skörden rikligare än i fjol,  kanske på grund av den goa (som Ernst säger) värmen i juli, då de vita blommorna på stänglarna börjar sträcka sig  mot solen . Nu, en dryg månad senare, har jag knipsat av de sista bulliga skidorna - sammanlagt blev det en rågad femlitershink på en enda fröpåse. Det motsvarar drygt 400 gram urtagna bönor att leka med- vilket kan vara ett bra mått när man köper dem i handeln.

                                 "Nakna" bönor, dvs förvällda och skalade.


Kort förvällda och skalade har de klorofyllgröna bönorna  åkt in i frysen för senare fröjder. Men att inte unna sig åtminstone ett purfärskt egenodlat smakprov vore väl ekorraktigt. Så när  Facebookkamraten Anette skrev att hon skulle göra bondbönsvälling till middag blev jag nyfiken. Okej, välling låter kanske inte så aptitiligt men tolkade benämningen snarare som soppa, vilket bekräftades av det recept som Anette skickade mig.  Receptet har hon ärvt av sin svärmor som i sin tur ärvt det av sin mamma som i sin tur ärvt det av sin mamma.
Rätten har alltså flerhundraåriga anor och började lagas när bondbönan gjorde entré i Sverige nån gång på 1700-talet. Då kallades bönorna för Välska, dvs utländska, vilket man skulle vara lite försiktig med. Bönan blev dock mäkta popuär och odlades flitigt i stora delar av landet. Hemma i Lönneberga åt man ofta bondbönsvälling, något som Emil inte gillade enligt Astrid Lindgren.
Anettes ärvda recept har inga måttangivelser. Man kokar bönor och skivade morötter och sparar litet av kokspadet i vilket man häller mjölk. Sedan gör man en redning på vetemjöl och lite mjölk och häller i spadet, massor av klippt persilja,1 tsk grönsaksbuljong och de tidigare kokta bönorna och morötterna . Låt sjuda en stund - och voila! här har vi en traditionell bondbönsvälling från Roslagen.
Jag prövade med en liten sats och använde grädde i stället för mjölk, vilket gjorde redningen onödig. Helt OK, men kanske en aning mesigt. Alltså la jag till en gnutta  "spritz" och fick en riktigt god förrättssoppa , typ finkrogarnas bottenkyla i stora, djupa tallrikar, ni vet. Självklart går det att dubblera receptet för de som är hungriga.
Så här blev det:

2 personer
100 gram förvällda och skalade bondbönor
1/2 dl torrt vitt vin
1/2 dl grädde
1/2 dl kycklingbuljong
1 liten morot
1 liten schalottenlök
1/2 vitlöksklyfta
smör
salt och vitpeppar

Slanta moroten, hacka löken och vitlöken. Fräs i 1 tsk smör. Tillsätt vin och buljong och bönorna , koka på inte för hög värme i cirka 10 minuter.Tillsätt grädden och låt puttra ytterligare någon minut.
Mixa soppan med en mixerstav. Passar bra att servera med ett kuvertbröd och vispat smör.

                                      Bondbönsvälling som på finkrogen.