Sött och lite salt utmed Finlands sydkust del 1

Visst är den söt- den gamla stadsdelen i Borgå. Slingrande kullertensgator, kantade med prydliga låga trähus, bakom vilka det döljer sig de raraste trädgårdar.

Okej, här finns det vanliga utbudet av lite tingel tangel, gallerier, några s k antikvitetsaffärer och de numera obligatoriska vintagebutikerna.

 Men det får man väl hacka i sig, för den finska besöksnäringens skull. Och det är ju de fakto inga kulisser som turisterna i Finlands näst äldsta stad strövar emellan. Här bor folk ( precis som i Gamla Stan), vilket tydligen är så intressant att man måste stanna och ta bilder på innevånarnas privata hem genom fönstren, vilket några rysktalande personer ogenerat dristar sig till.

Men tillbaka till det söta. Kan det vara en tillfällighet att det finns två chokladfabrikanter i den söta staden eller är borgåborna jämförelsevis mer begivna på sötsaker än på andra håll?

 Hurusom bär stegen först till den lilla pralintillverkaren Peter Westerlund. Under en diskret skylt vid domkyrkans torg- bättre läge är svårt att tänka sig-  leder dörren in till butiken i dockstugeformat.

._Det är många turister som tror att det här är ett museum. De kommer in, tittar sig omkring- och går ut. Jag borde egentligen ha etablerat mig mera avsides - jag lever ju faktiskt på det här, konstaterar  Peter med ett lakoniskt leende.

Kock från början, lite less på aviga arbetstider och med en långvarig passion för choklad i bagaget startade han sin lilla rörelse för ett antal år sedan i det hus där Ulla Möllerswärd , kejsar Alexanders älskade, bodde i början av 1800-talet. Trots att produktion och butik är igång sju dagar i veckan har han inte ångrat livet som småföretagare en sekund. Tvärtom, choklad är bland det mest fantasieggande man kan syssla med, tycker han och tröttnar aldrig på att experimentera med smaker och konsistens.

-Kacao är som vin. Smaken ändrar sig varje gång, beroende på årgång, klimat och varifrån den kommer.
Peter Westerlunds signum, som han aldrig tubbar på, är att aldrig använda annat än äkta råvaror som smör och, grädde. Och absolut inga konstgjorda smaker i  fyllningarna till praliner och tryfflar. Och allt görs för hand i små satser i det minimala köket bakom butiken för att garantera färskheten.

Sortimentet består av hela 80 olika praliner och tryfflar, från de ljusa på mjölkchoklad till 80-procentig mörk, gjord på kakao inköpt från Belgien eller Frankrike.Fyllningarna varierar mellan olika bär och frukter,
 men här finns även smaker av ros, tjära och lakrits. Choklad gifter sig med det mesta, menar Peter, som ständigt exeperimenterar med nya smakkombinationer.
Förutom alla dessa förfinade munsbitar tillverkas även chokladkakor samt tre sorters glass under den varma säsongen.
-Vill du smaka på glassen också?, undrar han.
Men nej tack, inte denna gång. Det vankas snart lunch  Och innan dess ett besök på den "stora" chokladfabriken.
Min ciceron och värdinna gör dock det enda rätta. Köper med sig en ask med chokladmästers eget utval. Själv tvingas jag avstå på grund av de regler som gäller för medfört handbagage på flyget. I väskan trängs redan ekologiskt fullkornsmjöl och massor av gula kantareller från min värdinnas sommarställe.