Hungriga mässbesökare på kö för att pröva menyn på Kockarnas Krog.
Köer och trängsel som vanligt på den årliga matmässan ute i Älvsjö. Lockelsen att gratis få äta sig mätt på miniatyrbitar av ostar, charkuterier, röror, bröd, sylter och mycket mer verkar ha en otrolig dragningskraft.
Samma sak med nöjet att få pröva champagner och fina stilla viner. Eller de utställande livsmedelsföretagens frestande sk mässpriser. Lite billigare än i hemmabutiken men ofta enligt Dressmanprincipen: Köp tre, betala för två. Det brukar bli ett antal tunga påsar att släpa hem.
Dessutom bjuds det på underhållning i matens tecken från de olika scenerna. Och en och annan kändis kan ju beskådas live på nära håll i flera av montrarna. Ja, matmässan, som i år heter Mitt Kök, är i sanning en verklig publikmagnet.
Hur många gånger jag själv varit där genom åren har jag tappat räkningen över. Med den erfarenheten har jag lärt mig att a. att ha bra skor, b. ha med mig en rullvagn, c. om möjligt besöka mässan första dagen, helst på förmiddagen, d. förbereda mig noga och pricka in de montrar jag är nyfiken på, e.ha ordentligt med casch för att slippa köa utanför bankomaterna, f. göra en inköpslista med tidigare säkra kort samt g.i förväg bestämma mig för vilken/vilka typer av vin jag vill provsmaka.
Spränglärd vinkännare med koll på trenderna.
På den sista punkten hade jag i år siktat in mig på champagne brut. Men efter att ha träffat på en av landets två enväldiga vingurus, Stefan Röttorp (den andre är självklart Bengt-Göran Kronstam) begränsade jag provningarna till enbart extra brut, dvs champagner med 0-6 gr socker per liter.
Enligt S R går trenden tydligt mot non-dosage. Socker kan dölja skavanker, ju mindre socker desto bättre druvkvalité. Parallellt med detta väljer också alltfler en champagne från ett litet hus.
Den första ultrabruten hittade jag hos Bibendum, Laurent-Perrier Ultra Brut, nummer 87340, 499 kr, gjord på 55 % chardonnay och 45 % pinot noir. Ett helt osminkat bubbel, rent som en kall vårbäck och med lätt citrusfriska.
Wine Agency kunde bjuda på en Pierre Peters Extra Brut, nummer 75008, 325 kr, gjord på enbart chardonnay. Också det snustorrt och fräscht med inslag av mineral och hav.
Haugengruppen plockade fram en flaska Raoul Collet Extra Brut, nummer 7416, 299 kr, gjord på 50 % pinot noir, 40 % chardonnay och 10 % pinot menuier. Likaledes kritigt med en anings äppleton och något mer brödig än de första två.
Därmed var champagnespaningen över- det torraste övriga vinagenter, som jag tillfrågade, kunde tillhandahålla var "normalbrut"- och inget fel på det heller. Eller för all del en betydligt billigare cremant från Alsace.
Angående punkterna d och f ovan så provsmakade jag ost (6 månaders lagring) från Ålandsmejerierna, hoppade över kroppkakorna från Öland, hälsade på de glada flickorna i Florida Grapefrukt ( mer om detta senare), gillade en börek med get- och fetaost hos Turkish Airlines, köpte Lallerstedts såser till paketpris, dito ett förgräddat djupfryst italienskt surdegsbröd och (som förra året) tre förpackningar rökt silverål hos Scandinavian Silver Eeel.
Min leverantör av rökt silverål från Helsingborg
Nå. Vill ni till sist ha ett tips från Röttorp på en riktigt bra champagne, dock inte en ultra brut?
Här får ni det: Michel Turgy Blancs de Blancs Grand Cru, nummer 7591, 239 kr.
Den ska i alla fall jag prova.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar